Direktlänk till inlägg 24 juni 2008

att de ska va så j-a svårt !

Av Y - 24 juni 2008 18:19

efter ett mindre uppträde vid menyval på restaurangbesök i helgen var både dottern och jag sänkta..


blev ju ändå hyfsat bra. jag tog inte beslutet. väntade ut henne.

elaka pappan.


om man tittar på en meny med tio rätter varav typ sju går bort direkt pga att de är pommes eller sås eller nåt annat förbjudet.. men det återstår tre st helt okej så är det ju bara att ta nån av dom. att de ska va så j-a svårt !


det är den negativa sidan av capios behandlingsmetod. hon blev tillsagd om vad hon skulle göra, var hon skulle stå, var hon skulle gå och det var bara att äta maten som serverades.

nu tänker jag så här.. hade varit bättre om det i behandlingen även ingått att välja bland 2-3 likvärdiga rätter.


å så va hon sänkt efteråt. antagligen för att det kändes värre när hon själv blev tvungen att välja maten hon skulle äta.

å så va jag sänkt efteråt för att jag bara satt å tänkte f-n f-n f-n de här är värre nu !  å så blev jag lessen för att jag märkte hur syskonen påverkades av situationen.


ja ja nu är de som vanligt igen.

 
 
ulle

ulle

24 juni 2008 21:09

Det där med beslutsångesten känner jag mycket väl igen! Det värsta var att när hon väl hade valt så slutade det ofta med att hon ångrade sitt val och önskade att hon hade tagit nåt annat istället. Eller så var det inte lika gott som hon hade trott och då kom ångesten för att hon hade ätit nåt som hon inte tyckte var jättegott.....
Allt hon åt skulle smaka så bra som möjligt för att lätta ångesten efteråt. Nu har det blivit mycket bättre, men hon kan fortfarande ha svårt att bestämma sig och ibland slutar det med att vi byter maträtt med varandra. Vi lärde oss att om vi var ute 3 st så tog vi ofta olika så blev det lättare för henne, för då kunde hon ju smaka av oss vilken som var godast. Tänk att det ska behöva vara så krångligt bara för att gå ut och äta, kan man tycka ibland!

http://makrames.blogg.se

 
sarah

sarah

24 juni 2008 23:04

svar; jag vet att det är för lite, men det är en bra början. en jävligt bra början om jag får säga det själv med tanke å att jag står helt på egna ben utan stöd från sjukvården. vilket f.ö inte är mitt beslut, utan de som har en nonchalant "inte har tid eller personal nu under sommaren bla bla och vägningen klarar du väl själv?"-attityd. dessutom äter jag inte bara frukt. 1-2 smörgåsar eller ½ port mat enl. capios anvisningar till middag. Så det är en riktigt bra början!

http://sarahlillemor.blogg.se

 
Ingen bild

enmamma

25 juni 2008 11:32

Känner även jag igen det där med beslutångesten från min dotter, men det har blivit så mycket bättre. Hoppas att din dotter vågar ta steget och lyssna på sig själv och bli trygg i det, finns där för henne och hjälp och stötta henne på vägen.

 
stars in heaven

stars in heaven

27 juni 2008 17:21

Jag känner så igen det där med beslutångesten. "Det får inte vara det, inte något sånt" osv. Jag minns en gång förra året då jag skulle testa och köpa sån där frukostvälling för vuxna.
När jag kom fram till hyllan fanns ju massa olika sorter. Vilket innebar kaos i mitt huvud. Skulle det bli originalet som jag alltid ätit förut, eller något helt annan.
Jag stod där i 20 min och fingrade säkert på alla sorterna. Sen när en dam frågade mig vart hälsokost hyllan låg så gick jag där ifrån. Det slutade med att jag inte köpte någon alls.
Fast sen några månader efter köpte jag "osockrad fullkornsvälling". Tänk vad mycket olika sorter det finns av allt idag :/

Jag tycker att det var starkt av din dotter att faktiskt klara av att välja något.

Hoppas du har haft en bra dag!
Kram

http://tisasdagbok.blogg.se

 
Ingen bild

anorexiatjejen

8 juli 2008 00:13

Hej!
Jag upplevde själv anorexia för ett par år sedan...men jag känner mig frisk nu!
Det gäller bara att kämpa på!, ge alldrig upp!
ALLDRIG

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Y - 24 maj 2009 01:05

de går bra nu. för henne i hennes liv. hon har sina grubblerier, sina tankar men en del är såna man "ska" ha, lite olycklig kärlek hör livet till, lite funderingar över vem man är och vart man är på väg likså.   men det händer så mycket i hennes liv...

Av Y - 6 maj 2009 23:50

Ja det är ju ofta så att man känner igen sig väldigt väl. Det betyder väl antagligen att det finns några grundläggande faktorer som är lika eller liknande för de som drabbas. Du har gjort en viktig förflyttning när du svarar på omröstningen som du be...

Av Y - 6 maj 2009 23:40

Jag/vi är fantastiskt otroligt tacksamma för hjälpen vår dotter fick hos Capio. Jag fick stöd i form av information, feedback och framförallt att min dotter blev bättre. Capio hanterade och behandlade det akuta tillståndet vår dotter befann sig. Jag...

Av Y - 19 april 2009 13:24

hon mår ju ganska bra nu. sina regler kring vad som hon får äta har hon kvar men eftersom dom är ganska sunda håller hon vikten, det och kombinationen med att hon inte idrottar eller tränar nåt. men hon mår bättre i själen än på mycket länge. inte så...

Av Y - 4 april 2009 10:24

vår dotter är för frisk.   vikten är ok. hon äter precis vad hon behöver och eftersom hon inte tränar/sportar/idrottar så behövs inte så himla mycket. men hennes inställning till mat är fortfarande störd. hennes självförtroende är svagt (vems är inte...

Presentation

Omröstning

vad är viktigast ?
 att vara älskad
 att ha någon att älska
 att vara snygg
 att vara smal
 att bli rik
 att må bra/vara frisk
 att älska och förlåta sig själv
 skriv gärna i komm om du saknar alternativ!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards